Slotten
och herrgårdarna i Södermanland Den sköna lustgården härstammar i stor utsträckning
från den s. k. storhetstiden. Så är inte fallet med Stensund. Slottet som det i
dagligt tal kallas, tillkom så sent som under första världskriget. Marken avstyckades
från Åda säteri och förvärvades av skeppsredaren Emil Löfgren 1917. Under åren 1918
20 byggdes slottet i tidstrogen herrgårdsstil. Det fick då namnet Ethelsborg efter
byggherrens maka Ethel, som fick huset som morgongåva. Arkitekt var Arvid Stille
som sedan blev länsarkitekt i Södermanlands län.
Några år senare bytte slottet ägare.
Det inköptes av generalkonsuln och hovjuveleraren Jean Jahnsson. Han smyckade slottet
med konst av olika slag, bl a
genom inköp från Bukowskis konsthandel i Stockholm
och från Frankrike. Utöver ovanligt rika konstsamlingar i silver, textilier och
målningar, hade han på Stensund samlat en av vårt lands förnämsta privatsamlingar
av gamla vapen som senare auktionerades bort vid ägarbyte 1933.
Ny slottsherre blev
sedan direktör Carl Mathiesen, även kallad Banankungen. Han inriktade sig i första
hand på att försköna trädgården. Från slottets tidigare ägare förvärvade han bl
a fyra sandstensfigurer som symboliserar de fyra årstiderna samt två lejonskulpturer,
införda från Frankrike som fortfarande pryder trädgården. I slottet finns fortfarande
konstföremål kvar från Jean Jahnssons tid samt några oljemålningar deponerade av
Nationalmuseum.
Direktören och frisksportentusiasten Conrad Åhlberg köpte Stensund
1944 och året efter förvärvade huvudmannen Svenska Frisksportförbundet slottet
jämte 75 tunnland mark.
Ormen Friske
Ormen Friske-stenen, belägen nedanför trädgårdens
norra sida, är rest till minne av femton frisksportare som omkom när skeppet Ormen
Friske förliste under storm utanför Helgoland midsommaren 1950. Skeppet var på väg
till världsutställningen i Rotterdam.